Skapa ; Nytt inlägg
Mjölk är livet, saft är livet, ahhh livet är livet.
Ett litet lyx på sunes är livet, en smällfet katt på min mage är livet, ett par underbara skinnfotöljer i ett barskåp är livet.
Att skapa ett nytt inlägg på bloggen är livet, verkligen öppna sig helhjärtat för ens publik och skriva om sina innersta önskningar/funderingar och ens totalt tro på livet och verkligheten, verkligheten som är så vacker med alla gråa nyanser.
Påtal om publik, jag vet att ni finns där, för att stödja mig och mitt projekt "mästerbloggen". Jag har faktiskt tänkt att bli rik på detta fullständigt, totalt, Kolossala drömyrke.. Va? ..
Nåväl, tillbaka till riiiäälityn, jag drack en öl, två öl, tre öl, sen hoppade jag på ett ben, sedan två ben... Och då insåg jag att livet är platt, så jag hämtade en tryckluftspump och blåste lite, då blev det runt,.. Det dög ju inte heller, för då går allting i livet bara runt runt runt, inget nytt under solen liksom.. Så jag stack hål på skiten med en nål, så det blev platt igen, då finns det iallafall ett slut på det hela.
Blir jag någongång trött på vetskapen om att jag fixat så det finns ett slut, så lappar jag bara ihop skitet igen och blåser upp det på nytt, japp!
Jag träffade en man häromdagen, han hette Alf, han hade stora öron, en krokig näsa och en sjua i handen. Jag fick smaka, det var gott. Jag såg stjärnor, sen for jag hem och käkade korvsås med ostfilé. Blev mätt och somnade.
Vaknade till ljudet av en bil som körde förbi i 312km/h (hann klocka bilen) så jag ringde upp föraren, såg faktiskt regnr så fick reda på ägaren, dampade lite och han sa förlåt. Jag mådde igen bra och startade min dator, nu sitter jag här och skriver om verkligheten. Nu är blogginlägget slut.
Hejdå.
Bappthorell
Ett litet lyx på sunes är livet, en smällfet katt på min mage är livet, ett par underbara skinnfotöljer i ett barskåp är livet.
Att skapa ett nytt inlägg på bloggen är livet, verkligen öppna sig helhjärtat för ens publik och skriva om sina innersta önskningar/funderingar och ens totalt tro på livet och verkligheten, verkligheten som är så vacker med alla gråa nyanser.
Påtal om publik, jag vet att ni finns där, för att stödja mig och mitt projekt "mästerbloggen". Jag har faktiskt tänkt att bli rik på detta fullständigt, totalt, Kolossala drömyrke.. Va? ..
Nåväl, tillbaka till riiiäälityn, jag drack en öl, två öl, tre öl, sen hoppade jag på ett ben, sedan två ben... Och då insåg jag att livet är platt, så jag hämtade en tryckluftspump och blåste lite, då blev det runt,.. Det dög ju inte heller, för då går allting i livet bara runt runt runt, inget nytt under solen liksom.. Så jag stack hål på skiten med en nål, så det blev platt igen, då finns det iallafall ett slut på det hela.
Blir jag någongång trött på vetskapen om att jag fixat så det finns ett slut, så lappar jag bara ihop skitet igen och blåser upp det på nytt, japp!
Jag träffade en man häromdagen, han hette Alf, han hade stora öron, en krokig näsa och en sjua i handen. Jag fick smaka, det var gott. Jag såg stjärnor, sen for jag hem och käkade korvsås med ostfilé. Blev mätt och somnade.
Vaknade till ljudet av en bil som körde förbi i 312km/h (hann klocka bilen) så jag ringde upp föraren, såg faktiskt regnr så fick reda på ägaren, dampade lite och han sa förlåt. Jag mådde igen bra och startade min dator, nu sitter jag här och skriver om verkligheten. Nu är blogginlägget slut.
Hejdå.
Bappthorell
Kommentarer
Trackback
